Hästtjej och tvillingmamma!

Sitter och tittar på reprisen av dagens VM i hoppning i Normandie. Blir imponerad över att de svenska ryttarna faktiskt verkar leda ligan i mjuk ridning. Min favorit är helt klar Rolf-Göran Bengtsson, hans sätt att rida är helt klart något att eftersträva.

 

Jag är ganska trött och seg efter helgen som spenderades i Umeå. På lördagen körde jag ner med Jackson och stallade upp honom på hippologum. Sedan blev det dags för middag på Olles med brudarna från forslunda och det var precis som gamla tider. Vilket fantastiskt gäng, blood makes us related, loyalty makes us family. Josefin saknades dock, på andra sidan atlanten som hon är kunde hon inte komma med så kort varsel ;) Vi sa hejdå till Helena som flyttar till Nya Zeeland snart och blir borta ganska länge och bara upplevde gamla minnen, skrattade åt folk vi inte gillar och var som tjejer brukar va ;)

På söndagen var det dags för premierning. Blev besviken över arrangemanget för det var sjukt dåligt med information om typ vart man skulle lasta av, vart hästen skulle stå och hur man skulle betala. Tur det löste sig och sen upptäckte jag att det var samma domare som i Sala! Shit, tänkte jag. Nu får jag samma poäng som i Sala för det har ju inte gått så lång tid. En vän sa då till mig att det är ju bra med samma domare för får jag bättre poäng nu så har vi ju utvecklats. Så jag hoppades på det. Och det gick vägen! Taggad och hingstig 2-åring som visade sig från sin absolut bästa sida. Vi fick ett poäng mer än i Sala och slutade på 38 poäng och en Klass 1-rosett. Jag är sjukt nöjd, hästen var ju lika bra som i Sala men jag hade förbättrat min teknik som visare och det gav resultat! Domaren tyckte jag kunde spara honom ett par år till och se hur han utvecklats och andra har också sagt att jag borde ha kvar honom som hingst, för han är ju trots allt uppe i Klass 1 redan nu och var det även som föl. Så hingst förblir han ett tag till! Känns bra att ha en anledning att ha kvar honom som hingst, man ska inte ha hingst "bara för att".